lördag 14 januari 2017

Caladesi Island

Längst upp på Clearwater finns en jättefin strand Caladesi med jättefin vit sand som känns som potatismjöl när man går där. 

Efter mitt födelsedagsfirande så gav vi oss iväg. Jörgen, Erika, Jennie och Tommy lånade cyklar av hotellet, det skulle finnas 6 cyklar men fanns bara 5 tillgängliga, så Bernt och jag tog bilen istället. 
Det går inte att köra till den stranden utan man får åka till Honeymoon Island och ta båt över till Caladesi.

 Vår bil under vistelsen, en Ford Explorer med 7 sittplatser. Lite trångt med bagage men det gick det också.

 De här kollade in att allt gick rätt till vid färjeläget

Mycket aktivitet ute på havet.

 På väg till Caladesi. Det är så vackra färger på vattnet och himlen.

 Tre delfiner vi mötte på vägen. Hann tyvärr inte få nån bättre bild.

Lite laidback fiske kan man också ägna sig åt

 Mangroveträd finns överallt.

En lång gångbro för att komma ut till stranden. Bra ordnat med toaletter och omklädningsrum där gångbron började.

Hmm törs vi bada månntro?? Gul flagga betyder medium risk och den lila "Dangerous marine life" hajar, eller vad? Stingrockor varnar de också för på vissa stränder. Vi såg inga hajar eller andra farliga djur.

 Underbar vacker strand och hav

 Bernt och jag stannade på den första stranden och de andra fortsatte längst ut på udden. En halvtimmes promenad eller nåt. Vi hade fått en returtid på båten tillbaka och då skulle vi inte hinna bada så mycket om vi skulle gå en timme dit.

Mycket snäckor på den här stranden också.


Flaggan på båten.

Ännu en fantastisk dag och strand.

måndag 9 januari 2017

Mera födelsedagsfirande

En morgon i när vi var i Clearwater överraskade Jörgen, Jennie, Erika och Tommy mig med lite mera födelsedagsfirande. De hade dukat upp det fint vid poolen utanför där vi bodde, sötnosarna.

Ett fint kort

En väldigt tjusig tårta som dessutom var god.

Ett fint glas som kändes väldigt amerikansk. Tänkte lämna kvar den men Bernt packade ner den i sin väska så nu står den i min bokhylla.

Prosecco som jag drack ur mitt fina glas.
Jättekul !!

Känns som om firande aldrig tar slut.....

fredag 6 januari 2017

You and me and a Manatee

Så var det äntligen dags för en av de stora höjdpunkterna på resan. Att snorkla och titta på sjökor eller manater. Jörgen, Erika och jag hade bokat platser i Crystal River där det finns många sjökor. 

Kallt som tusan var det den dagen, runt 10-12 grader (det har varit runt 20-29 de andra dagarna) men det var bra att det var kallt för då kommer sjökorna ner till Crystal River där det är varmare. De behöver ha minst 20 grader eftersom de inte kan hålla värmen själva.

En sjöko kan bli upp till drygt 3 meter lång och väga över ett ton så de är stora. De tillbringar hälften av tiden med att ligga på botten eller i vattnet och sova och går upp till ytan var 5-10e minut för att andas. Resten av tiden äter de sjögräs.

Framme vid dykcentret fick vi sätta på oss våtdräkter, och det behövdes verkligen. Första gången jag använt våtdräkt. Prova ut glasögon och titta på film om sjökor, hur vi skulle  uppföra oss osv. Vi var 9 i vår båt som snorklade. Sen var det en hel del andra ute också.

Här är ett knippe bilder från snorkelturen. De är tagna av Cody som var med och guideade oss.
Jag köpte en engångskamera men har inte framkallat bilderna. Troligtvis är de inte i klass med Codys bilder.

Första stället vi stannade på hittade vi den här sötnosen, en kalv som är ca 2-3 år. Den diade och var fortfarande tillsammans med mamman. Hanarna brukar stanna lite längre hos mamman än honorna.
Så den här ska nog snart klara sig själv.

Den låg där och vilade, rullade runt lite och verkade inte ett dugg besvärad över att vi var där och simmade runt den.

En otrolig upplevelse att få se dessa djur i sin naturliga miljö och få komma så pass nära som nån meter ifrån. Man får inte komma simma nära eller röra dem om de inte kommer självmant och vill ta kontakt. Framför allt ska man vara försiktig om de har ungar.

På väg upp till ytan



En bild på mig under ytan....


Här har kalven hittat mamma och diar. Bröstvårtan sitter vid fenan, vi funderade på om det är för att de ska kunna dia när mamman ligger på botten.

Kände mig rätt genomfrusen när jag varit i vattnet kanske en halvtimme. När vi kom upp i båten bjöd kaptenen på varmt kaffe eller choklad och lite snacks.

Sen fortsatte vi till ett annat ställe där det skulle finnas flera och det fanns det men vattnet var grumligt pga att det var lågvatten och för många som rört upp lera från botten så jag såg inget.

En jätterolig och häftig tur som jag kommer att minnas länge. Är så glad att jag gjorde det.

Den här fick vi lyssna på när vi åkte tillbaka efter snorklingen :)



torsdag 29 december 2016

Everglades

På juldagsmorgonen checkade vi ut från vårt boende i Fort Myers och körde ner tilll Everglades för ta att ta en tur med airbåt genom träskmarkerna och förhoppningsvis se några alligatorer och kanske andra djur. Everglades är en Nationalpark och täcker ett område på 6105 km² och är ett världsarv. Sen 1993 finns det även med på listan över hotade världsarv.

De här båtarna tar 6 personer så det blev perfekt att vi fick en egen båt.

 Är det här verkligen en bra idé eller kommer nån, t.ex jag att ramla i vattnet och bli uppäten av en alligator.... Min familj påstår att jag är dålig på att göra konsekvensanalyser, förstår inte alls hur de menar. Jag tycker det är häftigt och spännande och en chans att få ta lite bra bilder ....

 Den här unga damen är 2 år och heter passande nog Nibbles. Matte som för övrigt älskade sin lilla alligator och pussade på henne skulle ha kvar henne ett halvår till sen skulle hon omplaceras.

 Ut i bushen och bitvis körde vår kapten rätt långsamt men drog på emellanåt så det var bara att hålla i hatten, rätt coolt faktiskt.

 Det finns 3 olika sorters Mangroveträd, röda, vita och svarta. Det är de röda som växer i Everglades och det är de enda? träd som kan växa i saltvatten.  De ser till att rena vattnet och är viktiga för miljön.

 De flesta av vattenvägarna är naturliga, det finns några raka långa som är konstgjorda som den ovan.
Fantastiskt vackert att åka fram genom gröna kanalerna.

 Ooops, en alligator.... Den här var inte så stor men tillräckligt stor för att jag inte skulle vilja möta den.

 Vi var nog inte så intressanta....

 En av de andra båtarna som var ute samtidigt.

 Den här var betydligt större och inte så sällskaplig av sig.


Nästa stopp var vid de här sötnosarna. De är mindre än på andra ställen. Tydligen blir är de mindre ju närmare ekvatorn man kommer. Alligatorer äter gärna tvättbjörnar, de fångar dem genom att slå med svansen och kan nå så högt som 2/3 av sin totala längd.

 De var väldigt nyfikna och såg ut som om de gärna ville hoppa ombord på vår båt.

 Så häftigt att kunna se och fota dem på bara nån meters håll.



 Vår kapten och guide Mark. Han var bra på att berätta om Everglades och vad vi såg där.

Yiiihaaa, ropade han glatt varje gång han sladdade till med båten :)

"If you don't like the weather in Florida, just wait for ten minutes and it will change"

Tillbaka till där vi startade. En mycket trevlig och intressant tur som tog ca en timme.

Nöjda fortsatte vi vår resa till nästa stopp Clearwater, mer om det i nästa inlägg.

Vi räknade alligatorer efter vägen från Everglades när vi fortsatte norrut, Erika såg drygt 20 bredvid vägen, nån var faktiskt på vägen också.

onsdag 28 december 2016

Mera Fort Myers

Efter att ha ätit frukost så lånade vi kajaker och åkte ut och paddlade. Bernt och jag, Jörgen och Erika hade varsin dubbelkajak och Jennie och Tommy tog varsin enmanskajak.

 Fantastiskt fint att paddla ut i kanalen. Jättestora villor på båda sidor där man hissade upp sina båtar för att de inte skulle bli fulla av snäckor antar jag.

 Kanalen


 Bernt och jag i vår kajak

 Jörgen och Erika

Tommy

 Eftermiddagen tillbringade vi på stranden och var kvar tills solen gick ner.

Gyllene solnedgång

 Finaste badpojken

 Bernt och jag i solnedgången

 Blått magiskt ljus

 Solen bryter igenom molnen på väg att gå ner.

Jörgen och Tommy poserar stolt framför sin skapelse som de ägnade större delen av eftermiddagen åt att bygga.

Florida känns fantastiskt, jag visste inte vad jag skulle förvänta mig egentligen. Har varit så mycket hela hösten så jag har inte haft ork att tänka på resan.
Så vackra stränder med vit sand som känns som potatismjöl, snäckor överallt på stränderna, hyfsat varmt i vattnet, vänliga människor och god mat.