tisdag 27 september 2016

Monstret eliminerat


 
På kvällen efter operationen var Bernt och Jennie och hälsade på. Bernt tyckteayt jag såg oförskämt pigg ut när han tog den här bilden ca 6 timmar efter op. Ja jag ligger i sjukhussängen och fångar pokemons finns ganska många här, inga ovanliga tyvärr och ett pokestop som går att nå emellanåt.

Varför det är ett monster, det kallas Teratom eller dermoid. Teras kommer från grekiskan och betyder monster. Sa det till läkaren som opererade mig att det var ett monster och kom från grekiskan. Jag vet, jag är grek sa hon 😉

Kom till Danderyd vid 7.30 igår och fick börja med att duscha och byta om till op-kläder. En fancy skjorta med öppen rygg. Strumpor att ha under operationen. Lite nålar och glukosdropp  sockerchock för mig som äter väldigt lite socker normalt.

Sen vänta och vänta. Jag var nr 2 i operationskön för dagen. Min rädsla och skräckslagenhet hann förbytas till otålighet, halvt uttråkad och lite förväntan.

Nåväl 12.20 var det dags. Fick lite smärtstillande och ner till op där ett helt gäng väntade på mig. Två narkosläkare, två kirurger, sköterskor mm tror jag. Alla grejade en massa gav mig lugnande, syrgas, stack nålar. Pratade lite med läkaren om vad som skulle göra och vad de fick göra för mig  så vi var överens om det. Sen minns jag inget förrns jag började komma till liv några timmar senare framåt halvfem. Då tyckte personalen att jag skulle vakna och sitta upp. Jag var sååå trött och ville inget hellre än fortsätta sova. 

Upp till avdelningen och fick en efterlängtad mugg kaffe och en macka. Godaste på länge faktiskt. 
Kände/känner mig förvånansvärt pigg och mår bra mot vad jag trodde jag skulle göra. Trött och lite ont ja men inte som jag föreställt mig. Nu blev det tre titthål istället för ett buksnitt som vi pratade om när jag träffade läkaren inför op, men det är bara positivt. Läker snabbare och mindre ont. Kanske att jag boosat min kropp på flera sätt hjälpt mig att jag mår så bra nu. Kan väl iofs komma bakslag när jag kommer hem. 

Sov hyfsat bra inatt. Vaknade till några gånger. Vid halvsju tyckte jag att jag sovit klart. Bad om lite mera alvedon mot ontet. 

Träffat läkaren som opererade och vi pratade om operationen och att jag kan åka hem idag.  Är sjukskriven ett tag, ska ta det lugnt och vila och inga tunga lyft. Nu väntar jag på att Bernt ska vara klar med sitt möte inne i stan. Ser bilen ute på parkeringen här från mitt fönster på 10e våningen. 

Fantastisk sjukvård vi har i det här landet. Blir så väl omhändertagen och det känns verkligen tryggt. Känner mig tacksam att mitt monster är eliminerat. 

söndag 25 september 2016

Monstret

Imorgon är det dags för monstret att försvinna ur min kropp och jag känner mig skräckslagen. 

måndag 19 september 2016

Lite från ovan

En kväll i förra veckan var Bernt jag och MK uppe på taket på huset där jag jobbar och fotade. Är bortskämd med den här utsikten eftersom jag ser den dagligen men ännu lite häftigare från taket och med systemkameran. Använde mitt vidvinkel som jag är rätt nöjd med. Var där uppe från ca 18 och en stund efter att solen gått ner.

Kul att fota i skymningen, får bli mera sånt. Mest nöjd med de två sista bilderna.

Vy mot Östgötagatan  

 Märkliga perspektiv blir det ibland med vidvinkel.

 Bernt in action

En fin solnedgång från taket

 Vy mot Hammarby sjöstad

 Samma vy som ovan 

Globen

Östgötagatan till höger i bild

Höstnaglar eller kanske Vampyrnaglar

Supersnygga naglar i härliga höstfärger.  Guldiga stripes och bronsigt glitter till den mörkröda Vampira. Vampyrnaglar alltså. Lite passande med tanke på vad som väntar. 

Vera levererar som vanligt och jag är såå nöjd. 

söndag 11 september 2016

När drömmar slår in.....

Vi har länge pratat om att vi vill ha typ ett fritidshus, ett torp eller nåt i den stilen. Där vi kan "bara vara", koppla av, odla lite, vara nära naturen osv. Bernt brukar kolla Hemnet och vi har varit och tittat på några ställen men inget som känts tillräckligt intressant eller blivit för dyrt för oss.

Innan vi åkte till Grekland i slutet av juni, hittade Bernt ett ställe som såg jättefint ut, rimligt avstånd = max 2 timmar med bil, helst vatten och avlopp, tomt att odla på och dessutom så man kan vara där året runt, och inte för dyrt. Många krav, javisst men det finns. Det var fullt upp innan vi åkte, mycket på jobbet sen var det jättejobbigt med beskedet om monstret och undersökningar och läkarbesök.

När vi kom från Grekland så kollade vi och huset fanns kvar. Ville titta på huset på väg till Östersund när vi ändå åkte norrut. Så blev vi jätteförkylda och fick skjuta en vecka på resan till Östersund, tog tid att få svar från mäklaren och när vi äntligen fick svar så sa de att det redan fanns ett bud. Ja men vi är intresserade och ville gärna se huset. Ja om vi verkligen var intresserade så.... men det vet vi ju inte förrns vi kollat tyckte vi.

Nåväl den 27:e juli så tittade vi på huset på väg till Östersund, vi blev lite kära och det kändes rätt. Det bud som fanns var långt under utgångsbudet och vi la oss betydligt högre än det, men fortfarande under utgångsbudet. Sen gick det två dagar, den andre budgivaren ville fundera, men på fredagkväll kom det ett bud 5' över vårt. Hur tolkar man det? Vi synade lite och la 5' till, den andre la också 5' igen. Vi höjde med 10', den andre med 15', vi höjde med 30 och då hade vi bestämt att det var vår gräns. Eftersom den andre varit så tveksam i budgivningen från början så tänkte vi nog att nu var huset vårt. Lördag kväll kommer det ett bud på 30' över vårt sista bud. Tack och hej sa vi eftersom vi nått vår gräns.

Märkligt nog kände jag att mäklaren kommer att höra av sig pga att den andre budgivaren ångrat sig eller nåt. Tre dagar senare, tisdag morgon, så vaknar jag av att Bernt pratar med mäklaren som undrar om vi fortfarande är intresserade. Säljaren vill hellre sälja till oss om vi kunde gå upp lite i pris och närma oss det högre budet. Vi gjorde det med 10'. När vi var på Coop i Häggvik och handlade mat ringer mäklaren igen och undrar om vi kunde gå liiite högre, Bernt säger nja vi har ju bestämt.... jag står där och säger ja ja ja och så blev det. Att säljaren hellre ville sälja till oss var ju lite märkligt. Vi träffade aldrig henne och hon visste inte vilka vi var utan hon gick helt på sin känsla att vi var rätt köpare. Coolt, det var meningen att vi skulle ha huset.

Postnord stökade till det, mäklaren skickade kontraktet den 8 augusti från Söderhamn, det har fortfarande inte kommit fram. Efter att ha väntat nästan en vecka åkte vi till mäklaren och skrev på kontraktet för att inte äventyra affären. Har ringt ett par gånger till Postnord och frågat om deras posthantering och att de kunde ersätta oss för de 44 mil extra vi fick köra för att skriva på kontraktet pga att de inte skött sitt åtagande. Funderar på om jag ska ringa igen men vet inte om jag orkar.

Vi gjorde klart köpet den 1/9 och åkte direkt dit med en fullastad släpvagn och var där hela helgen. Mycket att göra med att packa upp, åka på IKEA och handla sängar mm men det blev så bra.

Den här helgen har vi varit där hela familjen och sonen och dottern är också så nöjda. Jättekul.

 Huset sett från vägen

Den fina kakelugnen i rummet som vi kan elda i. Har inte testat ännu eftersom det varit så varmt.

Köket med vedspis som också går att elda i.

På ena sidan har det varit trädgårdsland och odlingar och det kommer det att bli igen nästa sommar.

 Bärbuskar, äppelträd och ett plommonträd ovanför där vi ska ha trädgårdsland

En stor gräsplan åt andra hållet, en fotbollsplan typ. Hela tomten är på 5000 kvm så det finns gott om plats.