söndag 11 september 2016

När drömmar slår in.....

Vi har länge pratat om att vi vill ha typ ett fritidshus, ett torp eller nåt i den stilen. Där vi kan "bara vara", koppla av, odla lite, vara nära naturen osv. Bernt brukar kolla Hemnet och vi har varit och tittat på några ställen men inget som känts tillräckligt intressant eller blivit för dyrt för oss.

Innan vi åkte till Grekland i slutet av juni, hittade Bernt ett ställe som såg jättefint ut, rimligt avstånd = max 2 timmar med bil, helst vatten och avlopp, tomt att odla på och dessutom så man kan vara där året runt, och inte för dyrt. Många krav, javisst men det finns. Det var fullt upp innan vi åkte, mycket på jobbet sen var det jättejobbigt med beskedet om monstret och undersökningar och läkarbesök.

När vi kom från Grekland så kollade vi och huset fanns kvar. Ville titta på huset på väg till Östersund när vi ändå åkte norrut. Så blev vi jätteförkylda och fick skjuta en vecka på resan till Östersund, tog tid att få svar från mäklaren och när vi äntligen fick svar så sa de att det redan fanns ett bud. Ja men vi är intresserade och ville gärna se huset. Ja om vi verkligen var intresserade så.... men det vet vi ju inte förrns vi kollat tyckte vi.

Nåväl den 27:e juli så tittade vi på huset på väg till Östersund, vi blev lite kära och det kändes rätt. Det bud som fanns var långt under utgångsbudet och vi la oss betydligt högre än det, men fortfarande under utgångsbudet. Sen gick det två dagar, den andre budgivaren ville fundera, men på fredagkväll kom det ett bud 5' över vårt. Hur tolkar man det? Vi synade lite och la 5' till, den andre la också 5' igen. Vi höjde med 10', den andre med 15', vi höjde med 30 och då hade vi bestämt att det var vår gräns. Eftersom den andre varit så tveksam i budgivningen från början så tänkte vi nog att nu var huset vårt. Lördag kväll kommer det ett bud på 30' över vårt sista bud. Tack och hej sa vi eftersom vi nått vår gräns.

Märkligt nog kände jag att mäklaren kommer att höra av sig pga att den andre budgivaren ångrat sig eller nåt. Tre dagar senare, tisdag morgon, så vaknar jag av att Bernt pratar med mäklaren som undrar om vi fortfarande är intresserade. Säljaren vill hellre sälja till oss om vi kunde gå upp lite i pris och närma oss det högre budet. Vi gjorde det med 10'. När vi var på Coop i Häggvik och handlade mat ringer mäklaren igen och undrar om vi kunde gå liiite högre, Bernt säger nja vi har ju bestämt.... jag står där och säger ja ja ja och så blev det. Att säljaren hellre ville sälja till oss var ju lite märkligt. Vi träffade aldrig henne och hon visste inte vilka vi var utan hon gick helt på sin känsla att vi var rätt köpare. Coolt, det var meningen att vi skulle ha huset.

Postnord stökade till det, mäklaren skickade kontraktet den 8 augusti från Söderhamn, det har fortfarande inte kommit fram. Efter att ha väntat nästan en vecka åkte vi till mäklaren och skrev på kontraktet för att inte äventyra affären. Har ringt ett par gånger till Postnord och frågat om deras posthantering och att de kunde ersätta oss för de 44 mil extra vi fick köra för att skriva på kontraktet pga att de inte skött sitt åtagande. Funderar på om jag ska ringa igen men vet inte om jag orkar.

Vi gjorde klart köpet den 1/9 och åkte direkt dit med en fullastad släpvagn och var där hela helgen. Mycket att göra med att packa upp, åka på IKEA och handla sängar mm men det blev så bra.

Den här helgen har vi varit där hela familjen och sonen och dottern är också så nöjda. Jättekul.

 Huset sett från vägen

Den fina kakelugnen i rummet som vi kan elda i. Har inte testat ännu eftersom det varit så varmt.

Köket med vedspis som också går att elda i.

På ena sidan har det varit trädgårdsland och odlingar och det kommer det att bli igen nästa sommar.

 Bärbuskar, äppelträd och ett plommonträd ovanför där vi ska ha trädgårdsland

En stor gräsplan åt andra hållet, en fotbollsplan typ. Hela tomten är på 5000 kvm så det finns gott om plats.


6 kommentarer:

  1. Grattis! Så otroligt roligt för er och vilken story! Jag drömmer också om en egen stuga ibland men vi har redan för många hus att ta hand om i släkten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja det är en härlig story. Har frågat säljaren varför hon ville sälja till oss och hon säger att hon gick på magkänslan. Eftersom huset har funnits i hennes släkts ägo och att de byggde det från början ville hon känna att det kom i "rätt" händer. Vi har dessutom jättebra kontakt, förra veckan när jag smsade henne stod hon med telefonen i handen och skulle kontakta mig :)

      Ja har förstått att ni har det, såg bilderna i somras när ni jobbade på nåt av husen. Härligt!

      Radera
  2. Spännande och drygt med budgivning. Det bar någon mening med torpet men blir lite fundersam över mäklarnas sätt emellanåt. Äldsta dotten köpte hus och där kom det in en budgivare helt plötsligt och huset kom upp i utgångsbud då den andra la sig.. Sonen sålde lgh och där dök det också upp märkliga budgivare. Där blev dock sonen nöjd iaf... Nå huvudsaken är att ni får det bra där och kan njuta av framtiden där😊ni får göra en dagsutflykt till mig ngn gång nu, är bara ngn timme bort😊kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. I det här fallet var det nog mest den andre budgivaren som hade en lite märklig taktik. Hen var nog säker på att få det långt under utgångsbudet när vi kom in i budgivningen. Mäklaren/mäklarna har varit jättebra i det här fallet, att det tog lite tid i början berodde säkert på semestertider och att de hade mycket att göra. När det gäller budgivning så har man ju rätt att få veta namnen på de andra budgivarna för att man ska se att allt gått rätt till.

      När vi inte skulle få köpa det här kollade vi på ett annat hus och bad mäklaren kontakta oss, han har fortfarande inte hört av sig.

      Nu känns det i alla fall jättebra och vi stortrivs redan.

      Aha så det är inte längre? Ser ju fina bilder från ditt hus. Antar att det är lika långt åt andra hållet också ;) Kram

      Radera
  3. Grattis! Vilket fint hus ni hittat och gott om plats att odla
    /Carita

    SvaraRadera