Igår var vi ut till Långholmen på Afternoon Tea tillsammans med miss B och herr P. Gott och trevligt. Fast de hade inte lika fint porslin som på Kensington Palace, men man kan ju inte få allt.
Bra med buffé så man får plocka som man vill.
En del av muren. Fint tycker jag.
Det var en intressant dag, bra att vi kunde ta bilen ända fram och parkera där. Mitt knä mår inte bra och jag får ont om jag går längre sträckor så det passade perfekt.
Bra med buffé så man får plocka som man vill.
Lite av godsakerna som fanns på buffén, scones, några olika sorts marmelader och lemon curd mm fanns också och te såklart några olika sorter att välja på. Som Coop-medlem betalade vi 230:-/person och då ingick även en guidad visning av fd fängelset, som numera är hotell och vandrarhem, och fängelsemuséet.
Fängelset från utsidan, dvs det som är hotell/vandrarhem. Eftersom cellerna var väldigt små så har man gjort om två celler till ett enkelrum och tre celler till ett dubbelrum och så får man naturligtvis sin egen rum och kan gå som man vill.
Den gamla rastgården med tårtbitar där fångarna fick vistas 20 minuter per dag. De fick inte prata med varandra.
Bernt går en runda i en av rastgårdscellerna
Vår eminenta guide som är klädd i en fångvaktarjacka.
Långholmen, där finns både hyreslägenheter, en folkhögskola där Bernt höll kurs förra veckan. Fängelset är numera hotell, värdshus och konferensanläggning.
Hotelldelen som är byggd enligt samma princip som Alcatraz, dvs öppet i mitten mellan de olika våningarna för att man skulle ha bra översikt över vad som händer.
En repstege som gjorts av lakan, och använts vid en rymning eller rymningsförsök, Om det var lyckat eller inte vet jag inte. Fängelset kallades på 60-talet för hotell Långholmen för att det var så många som rymde därifrån. Ett exempel är Lasse Strömstedt som rymde 8 gånger därifrån. Han skrev bl.a Grundbulten och Lyftet under pseudonymen Kennet Ahl.
Att det sen blev ett riktigt hotell var ju en annan sak.....
Så kallade anonymitetsluvor som användes när man tog fångarna till rättegång för att inte avslöja deras identitet innan de var dömda. Intressant att kvinnans luva är lite mera arbetat och är lite ryshigare.
En autentisk cell, han som sitter där har gett upp för länge sen tror jag....
Ett fint fönster
En av fängelsedörrarna i museidelen
Man får ha stora fickor för att få plats med en nyckel på en meter. Den låste upp två dörrar samtidigt.
Det var en intressant dag, bra att vi kunde ta bilen ända fram och parkera där. Mitt knä mår inte bra och jag får ont om jag går längre sträckor så det passade perfekt.
Kommentarer
Skicka en kommentar