Det är tur man aldrig kan planera hur saker ska bli. Blev inte en lugn vecka med att ta hand om mig själv efter operationen som jag tänkt mig. Men när det inte blir som man tänkt sig får man tänka om.
Igår var en tuff dag, vi syskon började dagen med att träffa begravningsentreprenören som för övrigt är en barndomskamrat till Bernt och bestämde det praktiska runt begravningen. Sedan åkte vi till lägenheten och började gå igenom mammas saker. Jättejobbigt att gå igenom hennes kläder som jag ägnade mig åt och sorterade sånt som kunde gå till Kupan eller slängas. Påminde mig själv emellanåt att hon inte behöver några kläder eller andra saker där hon är nu.
Trevligt i alla fall att umgås med mina bröder, det gör vi ju aldrig annars. Vi har ju pratat ovanligt mycket med varandra de senaste månaderna när mamma varit dålig så det är ju positivt.
Åkte till min lillebror i torsdags och bodde hos honom i mitt föräldrahem, tom Hamilton, katten, som är bland de mest osociala katter jag träffat var ovanligt social och jag fick gosa lite med honom. Kanske för att jag mutade honom med lite ost och gav honom mat.
Känner mig rätt slut i alla fall. Har en vecka till Är lite rädd att jag tagit i för mycket men det är ju lätt att det blir så. Imorgon bär det hemåt.
Skönt att du har dina bröder. Det var rätt tungt att vara ensam i allt men allt går och man får ta en sak i taget. Ta hand om dig nu och tur att du kan vila ett par dagar till. Kram
SvaraRadera