Förra söndagen när vi åkte från Hammarstrand bestämde vi oss för att leta igen Meåfallet som vi inte visste fanns för nån månad sen. Märkligt att vi inte känner till saker i den bygd som vi växt upp i både Bernt och jag.
Meåfallet ligger ca 5 km från Hölleforsens kraftverk och det går en bilväg dit nån som har varit där skrev att om man har en Volvo 740 går det bra att köra ända fram. Nu har vi inte det men vi körde så långt vi vågade och det var ca halvvägs sen lämnade vi bilen och gick resten.
Det är väldigt dåligt skyltat dit men vi antog att vi var på rätt väg.
Fin liten skogsväg, ganska igenväxt och på nåt ställe låg en stock över vägen så det hade inte vårt icke-terränggåenende-fordon klarat.
Indalsälven strömmar tyst förbi
Mera Indalsälven
Stannade och fotade lite blommor mm efter vägen.
Och små kryp
Ännu mera kryp
Så började vi närma oss och hörde forsen, men blev lite besvikna när vi såg det, det här var inga 30 meter fall....
Väldigt fint visserligen, det här är det nedre fallet mot Indalsälven.
Vi gick en lite bit till och då fanns det en skylt som visade vägen till det stora fallet.
Hittade en blomma på vägen som jag inte vet vad den heter.
En väldigt murken trappa som man ska gå i för att ta sig upp. Tordes inte kliva mitt på trappstegen utan gick på sidan där de är spikade på vangstycket under.
Så kom vi fram till fallet och det var verkligen mäktigt och vackert. Bilden gör det inte rättvisa tyvärr.
Nedre delen av fallet.
Bernt poserar framför fallet
Nånstans i närheten ska det finnas en gränssten som markerar riksgränsen mellan Sverige och Norge när Jämtland var norskt eller var det kanske när Norge var Jämtländskt ;) (1178 - 1645).
Nordisk stormhatt växer vid fallet
Lite mossig vacker urskog.
Vår icke-terränggående bil
Åsså en vacker rödklöver.
Meåfallet är helt klart värt ett besök, tycker dock att Ragunda kommun kunde skylta lite bättre och rusta upp trappan som nu är farlig att gå i.
Kommentarer
Skicka en kommentar