Efter en god natts sömn i Milano där vi konstaterade att spårvagnar slamrar väldigt mycket och att hjulväskor låter när de dras över gallren i gatan som det finns många av i Milano så hängde vi på låset till frukostmatsalen på hotellet.
9.10 tog vi tåget från Milano Centrale (på bilden ) mot Genua och sedan Riomaggiore.
12.50 var vi framme.
9.10 tog vi tåget från Milano Centrale (på bilden ) mot Genua och sedan Riomaggiore.
12.50 var vi framme.
Vid stationen finns den här vackra målningen som beskriver byns historia.
Vi köpte pass till Nationalparken, hela Cinque Terre är en nationalpark och ingår i UNESCOs världsarv, för att kunna åka tåg mellan byarna och få tillträde till vandringslederna.
Vi köpte pass till Nationalparken, hela Cinque Terre är en nationalpark och ingår i UNESCOs världsarv, för att kunna åka tåg mellan byarna och få tillträde till vandringslederna.
För att komma till byn så går man via en tunnel som är fint utsmyckad med mosaik och stenar på väggarna.
Hotellet (där jag trodde vi skulle bo, Bernt tycker det är så kul att jag hade fel :) ligger högt upp med minst 10% lutning sista biten. Vi blev guidade till vår lägenhet som ligger nere vid havet.
Hotellet (där jag trodde vi skulle bo, Bernt tycker det är så kul att jag hade fel :) ligger högt upp med minst 10% lutning sista biten. Vi blev guidade till vår lägenhet som ligger nere vid havet.
Utsikt från vår lägenhet. Helt ok lägenhet, med kokmöjligheter och fräscht badrum. Jag höll på att skålla mig när jag skulle duscha för det finns en separat kran för kallt vatten som jag missat att öppna, trodde den bara gällde för toan.
Vi bor i det smala rosa huset lite till vänster om mitten.
När vi installerat oss så var det dags för mat. Vi år på närmaste restaurangen och jag åt musslor, gott och havskräftor. Bernt åt små bläckfiskar och en grillad färsk fisk. Gott lokalt vin till det.
Riomaggiore sett nerifrån hamnen där vi bor.
Så var det dags att börja utforska världen. Vi gick Via dell'Amore, kärleksstigen, som går mellan Riomaggiore och Manarola. Tar ca en halvtimme att gå och det är fantastiska vyer. Bakom mig i en av vikarna bor vi.
Det hänger hänglås och band osv som besökare har hängt dit för att besegla kärleken, det finns inristningar överallt med namn och datum. Vi gjorde ingetdera, tror inte det gör nån skillnad i vårt fall, har vi varit gifta i 30 år så....
Det hänger hänglås och band osv som besökare har hängt dit för att besegla kärleken, det finns inristningar överallt med namn och datum. Vi gjorde ingetdera, tror inte det gör nån skillnad i vårt fall, har vi varit gifta i 30 år så....
Framme i Manarola hittade vi den klassiska vyn som jag la upp en bild på för nån vecka sen. Om man fortsätter mot den tredje byn Corniglia ser man den. Vi gick den vägen så långt det gick. Den var avstängd pga att stigen spolats bort nu i vår.
Sen tog batteriet i min iPhone slut. Har en massa bilder i kameran men de får bli senare.
Tillbaka i Riomaggiore handlade vi lite frukostmat och sedan satte vi oss på klipporna utanför och såg på soldnedgången.
En intensiv, fantastisk dag på många sätt. Uppfylld av alla vackra vyer, miljön och allt.
Konstaterade att mina timmar på gångbandet har gett effekt + färre kilon att släppa på.
Enligt stegräknaren så blev det va 15000 steg, ca 1 mil och över 50 trappor. Trappor finns överallt.... med höga trappsteg så det är svårt att gå snyggt i dem om man har korta ben ;)
Sen tog batteriet i min iPhone slut. Har en massa bilder i kameran men de får bli senare.
Tillbaka i Riomaggiore handlade vi lite frukostmat och sedan satte vi oss på klipporna utanför och såg på soldnedgången.
En intensiv, fantastisk dag på många sätt. Uppfylld av alla vackra vyer, miljön och allt.
Konstaterade att mina timmar på gångbandet har gett effekt + färre kilon att släppa på.
Enligt stegräknaren så blev det va 15000 steg, ca 1 mil och över 50 trappor. Trappor finns överallt.... med höga trappsteg så det är svårt att gå snyggt i dem om man har korta ben ;)
Kommentarer
Skicka en kommentar